Ibland frågar jag mej själv om jag har otur. Svaret jag får av mejsjälv brukar bli: "Nänä, du är bara allmänt superklantig".
Asså, fattar ni hur jobbit det är att stå o fråga ut mej själv?! Det är lixom.. oändligt. Jag kan inte längre gå in i ett tyst rum eller till en tyst plats ensam utan att antingen diskutera eller gräla med mej själv om någon onödig liten detalj:
"Vilket fint väder!"
"Nej, vet du vad? Jag tycker inte om när det snöar på våren!"
"Men snö är ju ändå vackert?"
"Fluffing bra ordval, din tant."
"WHATA FLUFF DID YOU SAY?! D:<"

Idag väntade jag på bibblan på en kompis som skulle komma o titta på böcker me mej (wonderful life), och eftersom att jag praoar där så fick vi sitta kvar på bibblan när de stängde. De litar på att jag inte har sönder nått ^^ (dock vare bara stängt för skitungar under 18) (JA JAG ÄR 15, RÄKNAS SOM "SKITUNGE").
På något mirakulöst sätt lyckades jag glömma att min rygga och jacka låg i ett personal-rum, så.. De blev inlåsta.
FLUFFING BRA DÄR, ENHÖRNING. Jag menar det. Vad cool du är c:      Awwe ^.^ Luv miself<33333333
Jag hade som tur mobil och busskort i fickan. Och en bok och glasögon i händerna.
Så jag fick pannik, ensam på bibblan (kompisen hade gått hem). Tillslut kom jag på den briljanta idén att ringa nån på bibblan. På torsdag kan de hjälpa mej få tag i sakerna. Vilken tur att jag tog ut min näsprayssamling ur ryggan igårkväll ^^

Dat was my fabjulus day.
Hoppas du hade det bättre.
AIR HUG! :D   

//The Unicorn